Livsmedel

En god livsmedelshygien är grunden för vårt välmående. Miljö- och hälsoskyddsinspektörerna kontrollerar därför regelbundet alla verksamheter som hanterar livsmedel eller serverar mat inom kommunen.

I Älmhults kommun finns idag cirka 170 livsmedelsföretag. Det är allt ifrån restauranger, butiker, caféer, e-handelsföretag, skolkök till vattenverk. Det finns också mer tillfälliga livsmedelsföretag, till exempel vid festivaler och evenemang.

Livsmedelskontroll

Konsumenter ska inte behöva bli sjuka av att äta den mat som inhandlas i butiker eller som serveras på restauranger. Därför är det viktigt att de livsmedel som säljs är säkra och håller utlovad kvalitet. Det är livsmedelföretagarens ansvar att se till att följa de regler som finns i lagstiftningen. Den offentliga kontrollen görs för att säkerställa att företagarna utför sina skyldigheter.

Kontroll av livsmedel

Kontrollen av livsmedelsföretagare syftar till att du som konsument ska få tillgång till livsmedel av god kvalitet. Samtidigt ska du skyddas mot hälsorisker som matförgiftningar och allergier. Maten ska också vara rätt märkt och det som presenteras på menyn ska stämma med det som serveras.

Om ett företag följer de lagar och regler som finns är det mindre risk att någon blir sjuk av att äta maten. Livsmedelsföretagen ska kontrollera sin verksamhet själv och detta kallas egenkontroll. Det är alltid företagaren som är ansvarig för att verksamheten sköts på rätt sätt.

Idag är i stort sett all lagstiftning inom livsmedelsområdet gemensam inom EU.

Om du har några frågor eller synpunkter om livsmedelshantering eller misstänker att du har blivit matförgiftad, vänd dig till kommunens servicecenter.

Av vem och när utförs kontroll?

I Älmhults kommun är miljö- och byggförvaltningen kontrollmyndighet för de flesta livsmedelsverksamheter. Livsmedelsverket är kontrollmyndighet för slakterier, styckningsanläggningar och äggpackerier. Länsstyrelsen är kontrollmyndighet för primärproducenter.

Hur ofta varje anläggning besöks beror på hur stor och hur riskfylld verksamheten är. Denna regelbundna kontroll kallas för planerad kontroll. För den planerade kontrollen faktureras livsmedelsföretagaren en årlig kontrollavgift i enlighet med aktuell taxa som är antagen av Kommunfullmäktige.

Taxor och avgifter

En planerad kontroll görs oftast oanmäld. Verksamhetsutövaren blir inte informerad i förhand om att inspektion ska ske. I vissa fall behövs handlingar och dokument gås igenom. Om det är viktigt att den ansvarige för verksamheten är anträffbar bestäms tid i för inspektion i förväg. Detta kallas för föranmäld inspektion.
Förutom planerad kontroll av befintliga livsmedelsanläggningar utför miljö- och byggförvaltningen kontroll av nyregistrerade anläggningar, kontroll med anledning av klagomål och uppföljande kontroller. Uppföljande kontroll görs när avvikelser har konstaterats vid exempelvis en planerad kontroll och uppföljningen inte kan vänta tills nästa planerade kontroll.

Som underlag vid kontrollerna används bland annat Livsmedelsverkets vägledningar, kontrollhandböcker, domar och lagstiftning.

Planerad kontroll

Kontroll börjar då anläggningen börjat användas efter registreringen. Då ska företaget uppfylla alla relevanta krav i lagstiftningen. Miljö- och byggförvaltningens kontrollbesök kallas inspektion.

Efter inspektionen sammanställs eventuella avvikelser mot lagstiftningen och inspektören gör en bedömning på vilket sätt avvikelserna ska följas upp. Detta kan hända antingen genom ett återbesök, så kallad uppföljande kontroll, eller genom att verksamheten skickar in en plan med åtgärder. Vid mindre avvikelser följs dessa upp vid nästa planerade kontrollbesök. Om inspektören vid inspektion gör bedömningen att det finns stor risk för människors hälsa, kan olika sanktioner bli aktuella. Till exempel förelägganden och förbud.

Kontrollen prioriteras efter risk och erfarenhet av anläggningen. För den normala kontrollen betalar företagaren en årlig kontrollavgift.

Uppföljande kontroll som inte var planerad

Uppföljande kontroll som inte var planerad (tidigare extra kontroll) kan behövas om företaget inte följer bestämmelser i lagstiftningen eller låter bli att åtgärda brister. För sådan kontroll betalas en avgift utöver den årliga kontrollavgiften.

Varje år görs en plan som beskriver vilka uppgifter som miljö- och hälsoskyddsinspektörerna ska prioritera inom livsmedelsområdet.

Märkning och presentation av livsmedel

För att du som konsument ska kunna känna dig säker på vilket slags livsmedel du köper eller äter på restaurang finns regler om märkning och presentation av livsmedel.

Det finns speciella regler om märkningen för förpackade livsmedel och hur märkningen får se ut. Till exempel måste den vara på svenska om livsmedlet ska säljas i Sverige.

För dig som inte tål alla livsmedel är det speciellt viktigt att du kan känna dig trygg med att det som står på märkningen stämmer. Som gäst på restaurang eller café är det också viktigt att få rätt information om maten. Därför ska menyer stämma överens med det som serveras och personalen ska kunna lämna information om vad maten innehåller. Information om allergena ingredienser ska alltid kunna uppges av personalen.

Inom EU finns det 14 ingredienser som klassas som allergener, se mer information på livsmedelsverkets hemsida vilka dessa är.

Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Information som ska finnas på förpackade livsmedel

Förpackade livsmedel ska, med några få undantag, märkas med följande uppgifter:

  • Beteckning - namnet på varan
  • Ingrediensförteckning
  • Allergimärkning
  • Mängd av vissa ingredienser eller kategorier av ingredienser
  • Nettokvantitet
  • Bäst-före-dag eller sista förbrukningsdag
  • Förvaringsanvisning
  • Namn och adress för tillverkare, förpackare eller säljare
  • Ursprung (endast i vissa fall)
  • Bruksanvisning (endast i vissa fall)
  • Verklig alkoholhalt (endast i vissa fall)
  • Särskilda märkningsregler för vissa livsmedel

Information som ska finnas för oförpackade livsmedel

När du handlar oförpackade varor över disk ska personalen kunna ge information om varan. Som gäst på en restaurang ska menyn stämma överens med det du blir serverad. Det är viktigt att livsmedelsföretagaren ansvarar för att kunden inte vilseleds varken vad gäller kvalitet eller innehåll. ​

Livsmedelsverket om märkning Länk till annan webbplats.

Livsmedelsföretagare

Till livsmedelsverksamheter räknas bland annat restauranger, caféer, food trucks, butiker, skolor, internetbutiker, transportörer och importörer. Om du har planer på att öppna en verksamhet som hanterar livsmedel på något vis, kontakta miljö- och byggförvaltningen.

För all yrkesmässig hantering av livsmedel finns regler som till stora delar är gemensamma för hela EU. Syftet med regelverket är framför allt att maten ska vara säker. Det vill säga att de som äter den inte ska riskera att bli sjuka. Men även att konsumenterna ska få tillräcklig och korrekt information om varorna de betalar för.

Att öppna ett nytt företag kräver kunskaper inom många områden, här kan du få mer hjälp:

Flera olika branscher har tagit fram råd och riktlinjer som hjälp till företagarna. Dessa kallas branschriktlinjer och finns samlade på livsmedelsverkets hemsida.

Branschriktlinjer Länk till annan webbplats.

Ska du starta livsmedelsverksamhet?

Då ska du först anmäla den till miljö- och byggförvaltningen. En anmälan om registrering behöver komma in till miljö- och byggförvaltningen minst 14 dagar innan verksamheten planerar att starta.

Anmälan av livsmedelsanläggning Länk till annan webbplats.

Detsamma gäller om du vill förändra eller upphöra med din verksamhet. Som exempelvis om du får en ny ägare, plats eller gör en bolagsombildning.

Du bryter mot lagen om du startar en livsmedelsverksamhet utan att ha anmält den för registrering till miljö- och byggförvaltningen. Du kan då få betala en sanktionsavgift.

Endast vissa verksamheter ska godkännas av livsmedelsverket innan de får starta. Det är till exempel slakterier, industrier och andra verksamheter som hanterar stora mängder animaliska livsmedel. Oavsett krav på registrering eller godkännande ska företaget ha passande lokaler och utrustning samt system för egenkontroll.

Miljö- och byggförvaltningen tar ut en avgift för registreringen i enlighet med gällande taxa.

Taxor och avgifter

Hur går registreringen till?

Anmälan om registrering måste lämnas minst två veckor innan verksamheten startar.

Följande uppgifter ska anmälas vid livsmedelsregistrering:

  • Uppgift om livsmedelsföretagarens namn och adress samt organisationsnummer eller personnummer
  • Uppgift om lokal eller plats där verksamheten ska vara
  • En beskrivning av verksamhetens art och omfattning

Anmälan ska vara undertecknad av behörig livsmedelsföretagare.

De uppgifter som lämnats in granskas av personal på miljö- och byggförvaltningen. Om någon komplettering behövs av de uppgifterna du lämnat in kontaktas du. Annars registreras verksamheten och du får ett beslut skickat till dig.

Även om du inte fått något besked om beslut från miljö- och byggförvaltningen får du starta verksamheten två veckor efter att anmälan lämnats in. Dock bör du kontakta miljö- och byggförvaltningen för att säkerställa att din anmälan har kommit in.

Din verksamhet kommer att kontrolleras samma dag som den startar eller i anslutning till uppstarten. Vid kontrollen ska lokaler, inredning och utrustning vara ändamålsenliga och rutiner för egenkontroll ska kunna visas upp.

Tänk på att en enskild anmälan om registrering för dricksvattenanläggningen ska skickas in till miljö- och byggförvaltningen.

Anmälan av dricksvattenanläggning Länk till annan webbplats.

Avgifter för livsmedelsföretagare

Alla livsmedelsföretagare i kommunen betalar en årlig kontrollavgift för den kontroll som miljö- och byggförvaltningens personal utför. Kontrolltiden som företaget betalar bygger på riskerna i den hantering som förekommer och den erfarenhet miljö- och byggförvaltningen har av hur verksamheten sköts.

Avgiftssystem innebär att kommunernas livsmedelskontroll ska finansieras av de avgifter som livsmedelsföretagarna betalar till kommunen.

Vilken avgift som livsmedelsföretagaren ska betala styrs utifrån vilken typ av verksamhet som drivs och de risker som är förknippade med verksamheten. Dessutom påverkar verksamhetens omfattning avgiften, till exempel antal portioner/konsumenter per dag.

Kontrollen delas in i planerad kontroll och uppföljande kontroll som inte var planerad. Den årliga kontrollavgiften ska täcka den kontroll som miljö- och byggförvaltningen planerat efter en bedömning av riskerna i verksamheten. Om kontrollen visar på bristande följning av reglerna kan uppföljande kontroll (tidigare extra kontroll) behöva utföras och företagaren får då även betala för detta.

En företagare som har god hygien i sin anläggning och ett bra system för egenkontroll kan genom detta sänka sin årliga kontrollavgift. Detta eftersom miljö- och byggnämndens kontroll inte tar lika lång tid då.

Egenkontroll

Alla som har en verksamhet där livsmedel hanteras måste ha ett system för livsmedelssäkerhet, eller som det också kallas - egenkontroll. Det är livsmedelsföretagaren som ansvarar för att de livsmedel som saluhålls eller serveras är säkra att äta och har rätt märkning och sammansättning.

Livsmedelsverket - egenkontroll Länk till annan webbplats.

Egenkontrollen är till nytta både för företagaren och allmänheten. Genom att planera och kontrollera sin verksamhet kan företagaren undvika att livsmedel framställs med dålig kvalitet eller att de gör människor sjuka.

Exakt hur egenkontrollen ska utformas finns inte reglerat i lagen. Det viktigaste är att egenkontrollen är anpassad efter verksamheten. Ett litet café med enbart kaffeservering och försäljning av färdigförpackade kakor kräver inte så omfattande kontroll. Däremot en restaurang med matlagning från grunden behöver kontrollera desto fler faror.

För att kunna göra ett kontrollprogram måste företagaren först hitta riskerna i verksamheten och utifrån dem göra rutiner som förhindrar att riskerna uppstår.

Några exempel på områden som det ska finnas rutiner för är:

  • Personlig hygien
  • Separering
  • Temperaturer
  • Avfall
  • Utbildning
  • Vatten
  • Spårbarhet

Rutiner innebär i korthet beskrivning av vad som ska kontrolleras, hur ofta det ska ske samt om och hur det ska dokumenteras. Exempelvis kan det stå i rutinen att kylvaror som tas emot kontrolleras vid varje leverans men endast dokumenteras skriftligt en gång i veckan. I rutinen kan det också behöva stå hur man utför kontrollen. Till exempel med vilken termometer och hur den ska rengöras.

Rutinen ska vara enkelt uttryckt för att personalen lätt ska förstå innebörden.

Rutinen ska också tala om vilka eventuella gränsvärden som gäller och vilka åtgärder som ska vidtas om ett gränsvärde gått över. Om rutinen till exempel säger att varmhållen mat ska hålla minst 60 grader och den vid kontroll visar sig vara 50 grader så har gränsvärdet gått över. För att ta bort faran med att maten inte varmhållits tillräckligt varmt, som i detta fallet är en mikrobiologisk fara, måste en lämplig åtgärd vidtas, exempelvis att maten slängs eller återupphettas.

Om något avviker från ett bestämt gränsvärde eller om något annat fel upptäcks i livsmedelshanteringen bör de åtgärder som vidtagits dokumenteras. Dessutom behöver man göra en korrigerande åtgärd, det vill säga en åtgärd som förhindrar att samma fel inträffar igen.

Kontakta din branschorganisation om du vill ha mer information om hur egenkontrollen kan se ut i din bransch.

Kunskaper & utbildning

Maten som serveras på restauranger och säljs i butiker måste vara säker. Därför måste du som jobbar med mat ha kunskaper om livsmedelshygien och vilka regler som gäller.

Så här säger lagen: Livsmedelsföretagare ska se till att den personal som hanterar livsmedel övervakas och instrueras och/eller utbildas i livsmedelshygien på ett sätt som är anpassat till deras arbetsuppgifter.

Livsmedelsföretagaren ska planera utbildningen för sin personal. Detta ska finnas med som rutin i företagarens egenkontroll. Personalen ska ha tillräckliga kunskaper redan då verksamheten startar och sedan ges möjlighet att upprätthålla dessa kunskaper.

Någon i företaget måste ha kunskaper om egenkontroll. Den som arbetar med specialkost behöver särskild utbildning om allergier.

Det finns företag som ordnar utbildningar i både hygien och egenkontroll. Sök på internet för att hitta dessa företag. Företagen erbjuder både grundutbildningar (oftast på 8 timmar) och repetionsutbildningar (2-4 timmar som ibland kallas motivationsutbildning). Även specialutbildningar om till exempel HACCP och allergier erbjuds.

Regler om hygien

Reglerna om hygien och offentlig kontroll är resultatet av en översyn inom EU i syfte att samordna, förenkla och uppdatera befintliga EG-regler i fråga om hygien och kontroll av livsmedel och att samtidigt förbättra säkerheten för konsumenten.

EG-förordningarna gör företagens ansvar tydligt för att livsmedlen är säkra. Den som utövar verksamheten ska följa bestämda regler i fråga om hygien (god hygienpraxis) och göra upp kontrollplaner som bygger på HACCP-principer.

Reglerna är, i jämförelse med tidigare regelverk, mer inriktade på de mål som ska nås och att ge företagen möjlighet att välja olika vägar för att uppnå målet som är säkra livsmedel. Reglerna är utformade på ett tillmötesgående sätt så att de i vissa fall anpassas efter lokala förutsättningar.

Egen brunn i kommersiell eller offentlig verksamhet

Den som har egen brunn och använder dricksvattnet i kommersiell eller offentlig verksamhet omfattas i de flesta fall av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter. Dricksvattenföreskrifter är regler som dricksvattenproducenter måste följa.

Exempel på verksamheter som måste följa Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter:

  • Livsmedelsverksamhet, till exempel restaurang, café, livsmedelsproduktion
  • Offentlig verksamhet, till exempel skola, förskola, vårdhem
  • Kommersiell verksamhet, till exempel hotell, uthyrning av stugor

Om brunnen eller vattenverket producerar 10 kubikmeter dricksvatten per dygn eller mer, eller om minst 50 personer förses med dricksvatten, omfattas också verksamheten av dricksvattenföreskrifterna.

Anmälan av dricksvattenanläggning Länk till annan webbplats.

Frågor och svar

Här har vi samlat några av de vanligaste frågorna om livsmedelshantering. Får du inte svar här kan du kontakta oss.

Vad är ett livsmedelsföretag?

Den som bedriver verksamhet där livsmedel hanteras kallas för livsmedelsföretag. Oavsett om verksamheten bedrivs i vinstsyfte eller inte och oavsett om företaget är registrerat hos Bolagsverket eller inte.

Vad är en livsmedelsanläggning?

En anläggning är en plats där livsmedelsföretagaren bedriver verksamhet. Exempelvis är en restaurang och en butik en anläggning, men även ett marknadsstånd, ett förskolekök och ett importkontor. Ett livsmedelsföretag kan ha en eller flera anläggningar.

Jag vill starta en livsmedelsverksamhet, vilka krav ställer ni?

Det finns många saker att tänka på när du ska starta upp en ny livsmedelsanläggning. Bland annat behöver din anläggning registreras eller godkännas samt ha ett fungerande system för egenkontroll som är anpassat efter din verksamhet.

Kan miljö- och byggförvaltningen hjälpa mig med min egenkontroll?

Vi ger gärna råd och tips om hur du kan tänka och göra. Däremot får vi inte hjälpa dig att bygga upp din egenkontroll, och till exempel ta fram rutiner. Kontakta istället branschorganisationer eller konsultföretag för att få sådan hjälp.

Du som livsmedelsföretagare ansvarar för att ta fram ett fungerande system för egenkontroll som är anpassat efter just din livsmedelsanläggning.

Ska min verksamhet registreras eller godkännas?

Numera ska de allra flesta verksamheter registreras, till exempel butiker, serveringar och bagerier. De enda som kräver godkännande är så kallade animalieanläggningar där man tillverkar produkter som ska säljas vidare till andra livsmedelsanläggningar av kött eller fiskråvara.

Får jag bygga om min livsmedelslokal?

Du behöver inte meddela miljö- och byggförvaltningen om du genomför renovering eller enklare ombyggnationer. Om däremot ombyggnationen medför att planlösningen förändras räknas det som en betydande ändring av verksamheten och det ska meddelas till miljö- och byggförvaltningen.

Vilka krav gäller för ventilation?

Din lokal ska ha en god ventilation som är anpassad efter verksamhetens omfattning. Det innebär att ventilationen ska ha tillräcklig kapacitet och funktion.

Kontakta Servicecenter

Vi svarar på frågor om kommunens service och verksamhet, ring eller skicka e-post till servicecenter.

Stängt Öppnar 30 maj kl 08.00
Hjälpte informationen på sidan dig?