Kontrollplan och kontrollansvarig

Byggherren ansvarar för att de tekniska egenskapskraven på ett bygg- eller rivningsprojekt följs. Kontrollen dokumenteras i en kontrollplan.

Ny hantering av kontrollplan enligt plan- och bygglagen

Arbetet samt hanteringen och granskningen av kontrollplaner kommer att förändras framöver. Boverket har tagit fram nya vägledningar som redogör för hur kontrollplaner ska tas fram, kontrollplanens innehåll och utformning samt annan information som är viktigt att ha med sig vid arbetet med kontrollplaner enligt plan- och bygglagen. Nedan följer en lista med länkar till Boverkets hemsida som rör kontrollplan enligt plan- och bygglagen.

Vad är en kontrollplan?

En kontrollplan är ett dokument som redovisar vad som ska kontrolleras, samt de kontroller som behövs under bygg- eller rivingsarbetets gång och vem som ska utföra kontrollerna. Syftet med en kontrollplan är att se till att bygglagstiftningens krav följs. Det kan till exempel handla om krav på konstruktion, ventilation och brandskydd.

Om det finns en certifierad kontrollansvarig i projektet, är det den personen som tillsammans med byggherren och projektörerna utför kontrollplanen. Är det enklare ärenden krävs det ibland inte en kontrollansvarig, utan byggherren kan upprätta förslag på kontrollplan på egen hand. I en del fall måste en kontrollansvarig anlitas.Hitta certifierad kontrollansvarig på Boverket.se Länk till annan webbplats.

När behövs kontrollplan och kontrollansvarig?

En kontrollplan krävs i de allra flesta fall för åtgärder som kräver bygg-, rivnings-, och marklov eller en anmälan. Det som avgör om projektet kräver en kontrollansvarig är hur stort och komplicerat byggprojektet är. Förslag på enkla kontrollplaner kan byggherren på egen hand ta fram.

Kontrollplan i enkla ärenden utan kontrollansvarig

I enkla ärenden krävs inte alltid en kontrollansvariga utan byggherren kan på egen hand ta fram ett förslag till kontrollplan. Kontrollplanen ska endast innehålla kontrollpunkter som krävs för det specifika ärendet. Som hjälp till dig som ska skapa ett förslag till kontrollplan finns exempel på hur en sådan kontrollplan kan se ut och exempel på vilka kontrollpunkter som kan förekomma.

Exempel på enklare kontrollplaner

När ska kontrollplanen lämnas in?

I mindre, enklare ärenden brukar förslag till kontrollplan lämnas in tillsammans med ansökan. På så sätt kan man få bygglov och startbesked samtidigt.

Vid större projekt är det vanligare att förslag till kontrollplan lämnas in efter att beslut om bygglov är fattat. Krävs det tekniskt samråd, vilket anges i bygglovsbeslutet, ska kontrollplanen lämnas in senast vid samrådet.

Startbesked och slutbesked

När handläggare granskar kontrollplanen kan hen lämna synpunkter, till exempel att du behöver komplettera eller ändra punkter i kontrollplanen. När kontrollplanen är godkänd får du ett startbesked. Startbesked innebär att du får börja med bygg- eller rivningsarbeten.

När bygg- eller rivningsarbetena är klara ska kontrollplanen verifieras. Det innebär att kontrollpunkterna är kontrollerade och att kontrollplanen är signerad. Den verifierade kontrollplanen ska, tillsammans med eventuellt andra handlingar, skickas till miljö- och byggförvaltningen. När handläggare har kontrollerat den verifierade kontrollplanen (och eventuellt andra handlingar) får du ett slutbesked. Ett slutbesked innebär att bygg- eller rivningsåtgärden får användas och att ärendet avslutas.

Bygg- och rivningsavfall

Sedan 1 augusti 2020 gäller nya regler för sortering av bygg- och rivningsavfall. De nya reglerna är en del av Sveriges lagimplementering av EU:s så kallade avfallspaket. Ändringarna återfinns i 10 kap. 5-6§§ plan- och bygglagen och i 3 kap. 10 § avfallsförordningen.

I dessa står det att sortering av avfall ska ske vid bygg- eller rivningsplatsen av minst sex olika avfallsfraktioner. De obligatoriska fraktioner som ska sorteras är:

  1. Trä
  2. Mineral som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten
  3. Metall
  4. Glas
  5. Plast
  6. Gips

Dessa fraktioner ska sorteras vid bygg- eller rivningsplatsen och det är inte längre tillåtet att samla allt avfall i en blandad container som sedan sorteras på annan plats.

Det ska framgå av varje kontrollplan vid byggnation och rivning att dessa fraktioner ska sorteras ut. Det finns dock undantag från utsorteringskravet.

Det ena undantaget har sitt stöd i Naturvårdsverkets föreskrifter om undantag från krav på utsortering av bygg- och rivningsavfall (NFS 2020:7, 4 §). I detta lagrum står bland annat att kraven inte gäller "avfallsslag som utgörs av konstruktioner där ämnen eller föremål sammanfogats på ett sätt som gör att separering inte är tekniskt genomförbar med hänsyn till god praxis för avfallsinsamling, eller är förorenade på ett sätt som gör att inblandning i det övriga utsorterade avfallet försvårar eller omöjliggör den lämpligaste behandlingen enligt avfallshierarkin i 15 kap. 10 § miljöbalken".

Det andra undantagsstödet återfinns i 3 kap. 15 § avfallsförordningen som anger att dispens för utsorteringskravet kan sökas. Dispensen för utsortering kan dock enbart beviljas om de uppfyller vissa krav.
Här kan du söka dispens från utsortering av bygg- och rivningsavfall via vår e-tjänst Länk till annan webbplats.Observera att avfall som uppstår vid nybyggnation också ska sorteras och inte enbart, som tidigare, vid rivning. Kravet gäller alla producenter av bygg- och rivningsavfall. Det innebär att lagkraven även gäller privatpersoner som bygger eller river och inte enbart bygg- och rivningsföretag.

Vad är en kontrollansvarig?

Byggherren ansvaret för att de tekniska egenskapskraven på ett bygg- eller rivningsprojekt följs. I vissa större och mer komplicerade fall krävs en kontrollansvarig. Den kontrollansvarige har ansvar för att skapa en kontrollplan och se till att alla kontroller genomförs och godkänns.

  • Den kontrollansvarige ska ha en självständig ställning och vara certifierad enligt Boverket.
  • En kontrollansvarig ska ha kunskap om gällande bestämmelser och lagar. Personen ska också hjälpa byggherren att ta fram ett förslag på kontrollplan tillsammans med de olika projektörerna i projektet.
  • Den kontrollansvariges uppgift är att se till att kontrollplanen följs. Kontrollansvarige ska även medverka vid samråd/arbetsplatsbesök och slutligen lämna in ett utlåtande och veriferad kontrollplan inför slutbesked.

Vem har ansvar?

Det är alltid byggherrens ansvar att se till att kraven i Plan- och bygglagen följs och även att kontrollerna genomförs. Byggherren har yttersta ansvaret även om det finns en kontrollansvarig.

Var hittar jag en kontrollansvarig?

En kontrollansvarig ska ha erfarenhet, kunskap och vara lämplig för sin uppgift. Den kontrollansvariga måste vara certifierad av ett ackrediterat certifieringsorgan.

Du hittar certifierade kontrollansvariga på Boverket.se Länk till annan webbplats.

När behövs inte en kontrollansvarig?

Vid vissa enklare åtgärder och relativt okomplicerade ärenden, där bedömningen görs att byggherren själv kan uppfylla sitt ansvar, krävs ingen kontrollansvarig.

Exempel på enkla åtgärder (PBL 10 kap. 10 § och PBF 7 kap, 5 §)

  • åtgärder som inte kräver lov eller anmälan
  • små ändringar av en- eller tvåbostadshus
  • små ändringar av andra byggnader än en- eller tvåbostadshus
  • åtgärder avseende uthus, garage och andra små byggnader
  • byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller andra åtgärder som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende, förutsatt att byggnaden inte är en särskilt värdefull byggnad
  • att flytta en eller flera enkla byggnader
  • åtgärder avseende skyltar eller ljusanordningar
  • åtgärder som kräver rivningslov på grund av utökad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser
  • åtgärder som kräver marklov, om åtgärden är liten
  • fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser, om anläggningen är liten och endast avsedd för en fastighets behov
  • transformatorstationer
  • parkeringsplatser utomhus, om anläggningen är liten
  • begravningsplatser, om anläggningen är liten
  • murar och plank
  • bygglovspliktiga vindkraftverk, om vindturbinens diameter är mindre än tre meter
  • trädfällning, skogsplantering, markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet

I Plan- och Bygglagen definieras ändring av en byggnad som en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värden. I begreppet ändring ingår även tillbyggnad och ombyggnad.

Oftast krävs ingen kontrollansvarig för de bygglovsbefriade åtgärderna för en- och tvåbostadshus som kräver anmälan (PBL 9 kap. 4 §).

  • ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus
  • bygglovsbefriad komplementbyggnad eller komplementbostadshus på högst 30 m²
  • bygglovsbefriat skärmtak
  • bygglovsbefriad tillbyggnad högst 15 m²
  • altan
  • bygglovsbefriad skyddad uteplats
  • bygglovsbefriad komplementbyggnad högst15 m², så kallad friggebod
  • bygglovsbefriade takkupor
  • inreda ytterligare en bostad utan bygglov (observera att om bostaden ska vara för uthyrning ställs högre krav, bland annat tillgänglighet)

Miljö- och byggnämnden kan trots ovanstående besluta om att det krävs kontrollansvarig, utom för åtgärder som inte kräver lov eller anmälan. Nämndens bedömning får inte överklagas.

Kontakta Servicecenter

Vi svarar på frågor om kommunens service och verksamhet, ring eller skicka e-post till servicecenter.

Stängt Öppnar 5 jul kl 08.00
Hjälpte informationen på sidan dig?